”Nittiotalisterna vill inte ha någon guldklocka”

Vi har suttit ned med Kompetensföretagens nya förbundsdirektör Patrik Eidfelt för att ta tempen på konsultbranschen – och för att ta reda på varför efterfrågan på inhyrd kompetens ökat så kraftigt under många års tid.

Kompetensföretagen, som ingår i Almega, är en bransch- och arbetsgivarförening för aktörer inom rekrytering, omställning och uthyrning. Den nya förbundsdirektören Patrik Eidfelt är ingen novis i sammanhanget, han har jobbat inom Almega i många år innan han tillträdde sin nya roll. Vi har träffat honom för att ta reda på vilken framtid han förutspår för konsultbranschen.

Konsultbranschen har funnits länge, men sällan varit på tapeten som idag. Varför?

– Vi ser en stor kompetensbrist på arbetsmarknaden idag. Dels beror det på att vi har en lång högkonjunktur bakom oss, där många behövts, men också på att vi saknar kompetens inom vissa områden och yrken. Förr sökte företagen flexibilitet genom att hyra in konsulter; idag gör man det för att säkra upp sin kompetensförsörjning. Aktörerna i konsultbranschen kan snabbt hitta rätt kompetens, bemanna hela avdelningar och säkerställa kapacitet, inleder Patrik.

De samhällsförändringar du talar om – hur tror du att de kommer att påverka branschens utveckling?

– Dagens unga, främst nittiotalisterna vill inte ha någon guldklocka. De vill själva välja när, var och med vad de arbetar. De önskar sig mer flexibla lösningar än vad många av dagens arbetsgivare kan erbjuda. Där möter konsultbolagen upp. Konsultandet gör det möjligt för den yngre generationen att få en trygg, kollektivavtalad anställning med schyssta villkor. Det innebär att de kan ta lån för att köpa lägenhet, mobiltelefon och allt sådant, men ändå behålla sin flexibilitet.

Omvänt – vilka värden kan konsultbranschen addera till företag som söker senior kompetens?

– Under sina uppdrag samlar konsulterna på sig värdefulla erfarenheter från olika arbetsplatser och yrkesroller. Det gör dem attraktiva för arbetsgivarna. I dag har en typisk konsult mellan ett och tre uppdrag som varar i sex till arton månader, därefter går de flesta vidare på arbetsmarknaden och plockar med sig kunskap och best practises. Siffror från SCB visar att samma mönster finns på den övriga arbetsmarknaden, där anställda byter arbetsgivare i allt högre takt, förklarar Patrik.

Vilka är Kompetensföretagens största utmaningar under 2020? Är det någon av frågorna som ligger dig närmast om hjärtat?

– Avtal, helt klart! Jag har många års erfarenhet av förhandlingar och det ska bli mycket intressant att förhandla på ett nytt område. En bra grund för lyckade förhandlingar, för oss, är att ha goda relationer med våra fackliga parter, vilket jag tycker att vi har. Det underlättar när vi sedan ska försöka hitta en överenskommelse, trots att vi ser olika behov av att utveckla våra avtal. Annars är reformen av Arbetsförmedlingen självklart en central och prioriterad uppgift för oss, men även att fortsätta utveckla vår medlemsservice.

Vad innebär reformen av Arbetsförmedlingen och vad är er inställning i frågan?

– Det som oroar oss idag är att Arbetsförmedlingen inte anvisar de arbetslösa till stöd och matchning. Det gör att arbetslösheten går upp, medan de fristående aktörerna har svårt att klara sina verksamheter. Reformen innebär en stor möjlighet att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och därigenom få fler i arbete. Ett av skälen till bristerna i matchningen är att Arbetsförmedlingen alltför ofta saknar de nära kontakter som konsult- och rekryteringsbolagen har med arbetsgivarna. När branschen får ansvaret för kan fler etablera sig på arbetsmarknaden. Förändringen är efterlängtad, avslutar Patrik.