Rutiner, rutiner, rutiner – A och O för höstens arbetsplatser 2020

Många chefer gick på knäna redan innan corona blev ett begrepp på var mans läpp. Nu ökar inflödet av chefer på Stressmottagningen. Att aktivt växla mellan aktivitet på arbetsplatsen och återhämtning på fritiden är viktigare än någonsin, menar stressforskaren Giorgio Grossi.

Ekonomichefen som måste vända de röda siffrorna i bokslutet, studenten med tentaångest, montören med den snäva tidsplanen – vem som helst kan känna sig stressad i vardagen.

För att undvika stressymptomen gäller det att läsa av kroppens varningssignaler. Känner du hjärtklappning och ett tryck över bröstet? Andas du snabbt och ytligt och känner dig spänd i nacke och axlar? Har du magproblem, synrubbningar eller till och med tunnelseende?

Enligt stressforskaren Giorgio Grossi kan stress manifesteras i form av en radda symptom.

– Oftast blir man ljudkänslig och känslig för intryck. Under coronatider är det ju inte så många som jobbar i kontorslandskap men vistas man mycket i sådana miljöer får man räkna med att det är många intryck att ta in – och under tidspress. Då kan det vara klokt att kunna byta miljö till ett ”tystrum” eller ta en promenad i naturen – saker som ger lite avlastning för sinnena, säger han.

Det är svårare att vara en förebild

Under coronapandemin står chefer inför en stor utmaning eftersom de inte kunnat träffa sina hemmajobbande medarbetare i lika hög utsträckning.

– Det blir helt enkelt ännu svårare att lägga märke till medarbetare som är i riskzonen för stressrelaterad ohälsa. En chef behöver vara närvarande så gott hen kan. Chefen behöver ha relationer med sina medarbetare, se och lyssna på dem, vara en förebild och ge feedback. Allt detta försvåras nu när vi ska jobba hemifrån. Det innebär att det blir mer av en utmaning när det mesta ska skötas online, säger Giorgio.

På Stressmottagningen har man på senare tid sett ett större inflöde av just chefer. Och enligt Giorgio talar inte mycket för att kurvan lär bedarra.

– Om man betänker att coronapandemin pågått sedan i mars kan man tänka sig att väldigt många chefer gick på knäna redan innan – och sedan har de nya coronautmaningarna blivit droppen som fått bägaren att rinna över. Under situation av extrem stress pressar vi oss till det yttersta. I stressen finns det också mekanismer som gör att vi inte riktigt känner av hur slitna vi är. När sedan faran är över och vi slappnar av kommer allt ikapp oss. I höst finns det en risk att många chefer kommer att gå in i väggen.

Regelbundna rutiner och socialt stöd – två skyddsfaktorer 

I en kris som corona ställs det mesta på ända. Många upplever en känsla av kontrollförlust – och brist på kontroll är en nyckeldimension i en negativ stress. Samtidigt, poängterar Giorgio Grossi, går det att påverka sina handlingar.

– Det som ger en känsla av kontroll är att upprätthålla rutiner. Därför är det extra viktigt att gå upp en viss tid, att äta vid en viss tid, och att se till att regelbundet ta hand om kroppen via exempelvis motion.

I stressiga situationer är också det sociala stödet en av de viktigaste skyddsfaktorerna. Att fortsätta hålla kontakt med människor är A och O.

– Nu, i och med social distansering och isolering, är det något som faller. I möjligaste mån måste man försöka se till att upprätthålla det med de medel som finns. Det är viktigt att ge akt på tendenser till att vilja isolera sig, för det är ju en varningssignal som talar om att man kanske är under en påfrestning, säger Giorgio.

Skippa mjukisbyxorna 

Även om man jobbar hemifrån gäller det att man får en känsla av att bli sedd; att vara med i en gemenskap.

– Det är något som många arbetsplatser löser genom att ha möten online, och kanske ett morgonmöte där alla är med och kanske får säga någonting. Ett sätt att hantera stress är att upprätthålla relationer som är viktiga för en, utan att man låter sig dräneras.

Enligt Giorgio gäller det också att upprätthålla en struktur som innebär att man kan dra en skiljelinje mellan arbete och fritid.

– För många som jobbar hemma är det väldigt lätt att det här med rutiner flyter ut i sanden. Det är så lätt att bara kliva upp ur sängen, dra på sig ett par mjukisar och sätta sig vid datorn… Det finns inga gränser mellan arbete och fritid. Risken blir att man dels jobbar för mycket, dels att man aldrig får någon mental vila. I hemmet kan det vara klokt att ha vissa utrymmen som är arbetsytor och att man då avsätter vissa tidpunkter då man arbetar. Vid en viss tidpunkt gör man avslut, och får sedan vara disciplinerad och se till att inte jobba under ledig tid.

På Stressmottagningen pratar Giorgio med kollegor mycket om begreppet ”randiga dagar”. Det handlar om att man hittar sätt att växla mellan aktivitet och återhämtning.

– Och återhämtning betyder inte passivitet, eller att man ska sova. Det handlar snarare om aktiviteter som står i kontrast till det jag precis har gjort. Om jag exempelvis jobbar vid min dator och jobbar fokuserat med en uppgift som är mentalt ansträngande kommer mina mentala förmågor att bli trötta efter x antal minuter. Mental trötthet behöver återhämtning i form av mental vila som kan ske genom fysisk aktivitet, exempelvis en promenad eller ett träningspass. Något som bryter mönstret, helt enkelt. När jag väl tagit mitt träningspass behöver kroppen vila, och medan kroppen vilar är kanske knoppen väldigt fräsch. Då kan jag ta mig an ett nytt block av mentalt krävande uppgifter.

Vad ska man som chef tänka på i höst, när många kommer tillbaka till arbetsplatsen efter semestern?

– Man behöver tillsammans med medarbetarna komma underfund med hur den nya vardagen ska se ut. Kommer vi att behålla en del av arbetsmetoderna som introducerats under corona? Det gäller att komma överens om hur nya vardagen ska se ut så att den fungerar för de flesta. Sedan ska man kanske inte förvänta sig att alla ska prestera på topp från dag ett.

Hur kan man bäst stötta sina medarbetare?

– Det ideala är om det finns en policy på företaget kring stress och organisatorisk och social arbetsmiljö; att man för resonemang om upplevd stress och arbetsmiljö och att det finns på agendan regelbundet genom exempelvis utvecklingssamtal. Chefer behöver utbildas för att veta mer om stress och för att kunna se signaler av stress hos sig själva och hos medarbetarna.