2020 – året då allt förändras för ekonomiavdelningarna. Eller?

För några år sedan publicerades två vitt skilda rapporter om hur framtidens ekonomiavdelningar skulle komma att se ut. Den ena var nästintill dystopisk, medan den andra spådde en betydligt ljusare framtidsvision. Vilken av dessa rapporter stämmer då egentligen bäst in på var vi är idag?

Den första rapporten publicerades 2014 av Stiftelsen för strategisk forskning, eller SSF som de också kallas. Budskapet från deras håll var tydligt: Vartannat jobb kommer automatiseras. I rapporten kan man ta del av en sammanställning över vilka yrkesroller det är som de tror kommer drabbas. Däri kan man utläsa att bland annat rollerna som bokförings- och redovisningsassistent lider en 97 procent hög sannolikhet att inte finnas kvar i framtiden. Detta skulle då påverka cirka 50 000 jobb. En abnormt stor siffra i Sverige.

Jag minns själv hur den här rapporten slog ner som en bomb i branschen. Många, inklusive mig själv, blev snabbt oroliga för hur de kommande åren skulle se ut. Frågor väcktes. Var kommer behovet av personal att finnas? Vad ska vi göra med all befintlig personal? Hur anpassar vi oss efter detta?

Strax efter detta kom dock en annan, mer upplyftande, rapport ut. Det multinationella konsultföretaget Accenture hade nämligen en lite annan syn på framtiden. I Accentures, nu fem år gamla, rapport slogs det också fast att finansfunktionen skulle komma att se helt annorlunda ut år 2020. Jobb skulle försvinna – men nya jobb skulle uppstå. Det här var en framtid jag hellre ville tro på.

För en tid sedan kom jag att tänka på dessa rapporter och läste igenom dem igen. Det var väldigt intressant att se på vilket sätt de stämde överens med dagens samtid. Jag tänkte dela med mig lite av de viktigaste delarna från texterna samt mina tankar kring dem.

Automatiseringen förgör inte framtiden, den frigör tid

När såväl SSF som Accenture spanade mot framtiden såg de en samtid där implementeringen av AI är allt mer påtaglig. Så långt var de överens. Processer som krävt lång tidsåtgång, och otaliga steg av handpåläggning, kan nu genomföras på ett ögonblick. Däremot skulle konsekvenserna av detta komma att se annorlunda ut

Accenture siade om att automatiseringen, paradoxalt nog, skulle ge människan en alltmer central roll på arbetsplatsen. Arbetsrollerna kommer stöpas om, från ett reaktivt och statiskt tankesätt till ett mer proaktivt och kreativt sådant.

Accenture menade att finansavdelningarna förändras i grunden då vi kommer lägga mer fokus på analys. Stor arbetskraft har hittills gått åt till att driva dagliga flöden. Att bokföra verifikat, göra bankavstämningar och registrera fakturor har varit en central del av varje ekonomiavdelning. Det förändras radikalt när AI tar över funktionerna.

Genom automatiseringen frigörs nämligen tid som kan läggas på än mer komplext arbete i behov av mänsklig styrning och kontroll. Det öppnar också upp helt nya möjligheter för statistiker, data- och beteendevetare, som i allt större grad blir intressanta för finansavdelningarna. Behovet fördjupas och breddas på samma gång.

Stämmer profetian?

Så, består ekonomiavdelningarna av robotar nästa år? Både ja och nej. Tekniken är ännu inte så långt gången att ekonomifunktionen kan automatiseras helt och hållet. Kontroll och risk är exempel på områden som behöver mänsklig handpåläggning även i framtiden. Däremot effektiviseras arbetet eftersom processerna komprimeras. Mellanhänderna blir färre och underlag kan presenteras snabbare. Resultatet blir ett mer kvalitativt arbete, exempelvis med compliance och skattefrågor.

Morgondagens arbetsuppgifter för ekonomer kommer, till viss del, att se annorlunda ut. Den högra hjärnhalvan kommer behöva användas i större utsträckning än den vänstra. Mänsklig kompetens premieras på ett helt annat sätt och i allt större grad handlar det om att tänka utanför boxen snarare än att arbeta utifrån givna manualer.

Peter Ahlander, vd, Avanzera